”Everyday is Open Science Day” – om öppen vetenskap och bibliotekets arbete med att stödja forskare Del 1

Open Access Week (20 till 26 oktober) är ett årligen återkommande globalt evenemang med fokus på öppen tillgång och öppen vetenskap. Varför är då detta viktigt att uppmärksamma? Och hur jobbar Linköpings universitetsbibliotek med dessa frågor?

I den här intervjun berättar överbibliotekarie David Lawrence om bibliotekets arbete med att stödja forskare i deras arbete, om LiU:s nya policy om öppen vetenskap samt hur förutsättningarna kring att jobba med öppen tillgång och öppen vetenskap har förändrats genom åren.

Linköpings universitetsbibliotek har kampanjen ”Everyday is Open Science Day” under årets Open Access Week. Varför valde biblioteket den kampanjen i år?

– Delvis därför att frasen återspeglar utvecklingen kring open access i allmänhet, som gått från att handla om öppen tillgång till publikationer till öppen vetenskap i ett bredare perspektiv. Från att det varit en angelägenhet främst för specialister har det integrerats i forskningen i allt högre utsträckning.

– Att uppmärksamma detta under en särskild vecka är inte något negativt i sig, men vi vill gärna betona att öppen vetenskap är något som händer hela tiden. Det är inte något som bara påverkar enskilda grupper utan har stor betydelse för forskare i deras vardag. Vi marknadsför det kanske lite extra under Open Access Week, men både vi på biblioteket och forskare arbetar med frågor kring öppen vetenskap hela tiden.

Linköpings universitet har en ny policy inom öppen vetenskap. Kan du säga något kort om den? Finns utmaningar för forskare att kunna följa policyn?

– Det är superbra att LiU nu har en policy för öppen vetenskap. Policyn har ett bra fokus och innehåller smarta formuleringar. Öppen vetenskap handlar om allting från tillgång till vetenskapliga publikationer till medborgarforskning. Vissa delar arbetar man med praktiskt redan nu. Andra saker handlar om sådant man siktar mot.

– Med policyn har LiU bestämt sig för att lägga fokus på publikationer och forskningsdata, vilket verkligen är aktuellt just nu. Framöver kommer man kanske att uppdatera policyn och inkludera fler aspekter. Vissa inslag, såsom tillgång till publikationer, är kanske ”gårdagens nyheter”: forskare är idag vana med att publicera sina artiklar öppet. Det finns en hel infrastruktur kring det som bland annat inkluderar avtal med förlagen.

– Forskningsdata är ett mycket nyare område. Där råder stor komplexitet och det kvarstår utmaningar att lösa. Rent praktiskt har vi system som kan hantera det och göra data tillgängligt, både data utan krav på konfidentialitet och data med krav på konfidentialitet. Men det finns alltjämt frågor kring de juridiska och etiska aspekterna som måste redas ut innan vi kan säga att vi har en färdig rutin för hur vi hanterar alla upptänkliga fall. Det är fortfarande något som är under utveckling. Men det går framåt ganska snabbt, bland annat därför att det finns krav eller åtminstone rekommendationer från externa aktörer på nationell nivå, och från forskningsfinansiärer eller tidskrifter, vilka trycker på för att utvecklingen ska gå lite snabbare.

Spännande! Det låter som om öppen vetenskap redan är eller håller på att bli det ”nya normala” inom all forskning – hur märks det inom universitetsbibliotekets verksamhet?

– Det är intressant att reflektera över vad som hänt genom åren. När vi började jobba med open access på biblioteket var det enstaka medarbetare som hade det på sitt bord. Sedan inrättades grupper och en avdelning med fokus på publicering. Men det sågs inte som en del av bibliotekets normala verksamhet från början utan det låg lite vid sidan av och bestod av några specialister som jobbade med att stödja forskare i enlighet med deras behov.

–Vad som hänt under de senaste åren är att öppen vetenskap har normaliserats och inte längre ses som en udda del av bibliotekets verksamhet. Tänkandet bakom öppen vetenskap påverkar också stora delar av den övriga verksamheten, till exempel vårt förvärvsarbete. Vi kanske inte köper prenumerationer på tidskrifter i samma utsträckning som förr utan sluter publiceringsavtal med förlagen.

– Om man går längre tillbaka så sågs bibliotek som institutioner som samlade på material, man hade tryckta tidskrifter i hyllorna. Det övergick till att vi köpte tillgång till elektroniska tidskrifter och nu går vi även till stor del gått ifrån det, då mycket information ligger öppen på webben. Vi behöver inte köpa in den utan arbetar med att matcha användarnas informationsbehov med den information som finns där ute.

– Detta påverkar också vår undervisning, där vi måste ge studenter en inblick i denna utveckling. De måste lära sig att även en vetenskaplig publikation som genomgått peer review kan ligga öppen, men man kanske behöver leta på lite annat sätt för att hitta den. För biblioteket är detta en ganska stor förändring.

Det låter som om öppen vetenskap sipprar ner lite överallt. Biblioteket verkar ha en naturlig plats inom verksamhetsstödet för öppen vetenskap – finns det områden som är lättare/svårare att erbjuda stöd inom? Varför?

–Jag tror att det var tacksamt att börja med frågan om publikationer, eftersom vad som gällde kring det var en kompetens som fanns inom biblioteket. I sådana frågor behövde vi inte samordna eller samarbeta med någon annan, så även om frågorna kunde vara komplexa så var de relativt lätta att lösa.

– Vad gäller datahantering, öppna lärresurser och medborgarforskning så ligger sådana frågor inte helt inom biblioteket på samma sätt. Med forskningsdata tillkommer frågor om juridik, informationssäkerhet och krav från olika forskningsfinansiärer. Och den expertisen finns inom andra delar på universitetet. Det är väldigt spännande men kan bli lite mer trögrörligt då. Men nu tycker jag vi har kommit över de största hindren och har fått till bra samarbeten med olika delar av verksamhetsstödet inom universitetet.

– Så vissa aspekter kring öppen vetenskap är komplexa och går inte att lösa med en viss enskild expertis utan kräver att olika grupperingar arbetar tillsammans och åt samma håll. Det kan vara lite av en utmaning.

I en intervju från 2020 sa du att ”… forskningsdata har växt fram som en stor och komplex fråga. Där återstår mycket arbete som kommer att kräva samarbete med andra grupper inom universitet. Vi har just kommit i gång och är fortfarande kvar i problematiken kring lagring av forskningsdata”. Precis det du just nämnde. Hur har arbetet kring forskningsdata utvecklats på biblioteket? Är det fortfarande en komplex fråga?

– När jag yttrade det låg LiU inte i framkant när det gäller forskningsdata. Få hade publicerat sin forskningsdata och det var svårt att hitta exempel att ”experimentera” med. Diskussionerna rörde sig mer på ett teoretiskt plan, både inom biblioteket och när jag pratade med styrelsen. Inställningen var mer att vi följer utvecklingen men försöker inte driva på den. Vi låg kanske till och med efter i utvecklingen i jämförelse med andra lärosäten i Sverige.

– Men vad som hänt under de senaste två åren är att vi börjat få konkreta frågor från forskare att arbeta med, ofta i samband med att de ska publicera sig i en tidskrift och de behöver då tillgängliggöra sin data kopplat till artikeln på något sätt. ”Vad gäller? Vad kan ni på biblioteket hjälpa till med?”

– Först var det mest frågor kring helt okänslig data, men ganska snart dök det upp frågor om hur man skulle hantera känslig forskningsdata, till exempel sådan som innehåller personuppgifter. Då får man tänka helt annorlunda kring hur man tillgängliggör den.

– Under de senaste två åren har vi på LiU gått från att vara lite på efterkälken till att ligga i framkant i Sverige för hur man praktiskt hanterar både okänslig och känslig data. Hur man lägger upp den, vilka system man behöver ha tillgång till och hur man hanterar en utlämning av data.

– Så jämfört med för fem år sedan skulle jag säga att vi har praktiska lösningar på plats idag. Man kan inte säga att vi har löst allting, men praktiska system och lösningar finns i alla fall på plats. För fem år sedan var vi fortfarande i ”pratstadiet” kring hur vi skulle hantera forskningsdata.

Intervjun med David Lawrence fortsätter i nästa blogginlägg som publiceras fredag den 24 oktober

Intervjuare: Martin Iinatti Brengdahl, bibliometriker vid Avdelningen för publiceringens infrastruktur

En person som tittar på stjärnhimlen och en symbol i form av ett öppet hänglås.

Läs mer om Open Access Week

Open Access Week (liu.se)

Ny kurs: Open science for PhD-students

**This blog post is also available in English**

Kunskap om hur man navigerar i ett öppet vetenskapssamhälle kommer att bli en viktig färdighet för framtidens forskare. Därför lanserar nu biblioteket en kurs för doktorander där vi under 10 föreläsningar ger en bra grund att stå på. Under föreläsningarna erbjuds bland annat information om sökstrategier för publikationer och forskningsdata, strategisk publicering och bibliometri som syftar till att ge handfasta färdigheter.

Kursen ges årligen under sen höst och vinter och är utformad för att passa framförallt doktorander tidigt under doktorandtiden men är öppen för alla. Det är även möjligt att delta i endast de moment man behöver. Kursen ges på engelska.

Läs mer på LiUNet
Anmälan är öppen! Anmäl dig här!
Anmäl dig till separata tillfällen

Open Access Week
är ett internationellt initiativ som pågår mellan den 21:a till den 27:e oktober. Initiativet fokuserar på öppen tillgång och öppen vetenskap. Under Open Access Week 2024 kommer universitetsbiblioteket även att ordna några öppna webinarier. Läs mer

New course: Open Science for PhD Students

**Detta blogginlägg finns också på svenska**

Being able to navigate an open research landscape will be an important skill for future researchers. A new course hosted by the Library for doctoral students will give you an good foundation. The course will address topics such as search strategies for publications and research data, strategic publishing, and bibliometrics.  

The complete course is in English, and consists if ten lectures online. The course is offered each autumn and is especially designed for doctoral students at an early stage of their doctoral studies. But everyone is welcome to join, and it is also possible to sign up for individual lectures. 

Read more at LiUNet
Registration is open! Register here!
Register for individual lectures

Open Access Week

Open Access Week, 21st to 27th of October, is a global initiative with a focus on open access and open science. During Open Access Week 2024, the Library will be hosting a series of open webinars. Read more at liu.se 

Use ORCID and verify it in MinIT

**Detta blogginlägg på svenska**

To disseminate research and make it accessible, identifiers such as doi-links for publications and ORCID for researchers are indispensable. By specifying doi-link and ORCID when you describe your research, it becomes easier to create a common thread that links different types of research results in your research process. You simply become clearer as a researcher. Today, more than 1,700 LiU researchers have an ORCID and more and more journals and research funding bodies use ORCID to identify you as a researcher.

Make sure to verify your ORCID so that you are more clearly linked to LiU! LiU now has better support to facilitate those who want to use ORCID. On the page My profile in the MinIT system you can verify your ORCID. If you do not already have an ORCID, you will have the opportunity to create one in the process. The university library will automatically be able to use your ORCID in DiVA so that you are more easily linked to your publications.

Go to MinIT to verify your ORCID – it only takes two minutes

My profile – MinIT (minit.liu.se)

More about open science

Open Access Week – programme, Linköping University Library 2023

Använd ORCID och verifiera det i MinIT

**This blog post in English**

För att sprida forskning och göra den tillgänglig är identifierare som doi-länkar för publikationer och ORCID för forskare oumbärliga. Genom att ange doi-länk och ORCID när du beskriver din forskning blir det lättare att skapa en röd tråd som kopplar ihop olika typer av forskningsresultat i din forskningsprocess. Du blir tydligare som forskare, helt enkelt. Idag har fler än 1 700 LiU-forskare ett ORCID och allt fler tidskrifter och forskningsfinansiärer använder ORCID för att identifiera dig som forskare.

Se till att verifiera ditt ORCID så att du kopplas tydligare till LiU! LiU har nu ett bättre stöd för att underlätta för den som vill använda ORCID. På sidan Mina uppgifter i MinIT kan du verifiera ditt ORCID. Om du inte redan har ett ORCID får du möjlighet att skapa ett i processen. Biblioteket kommer automatiskt att kunna använda ditt ORCID i DiVA så att du lättare kopplas till dina publikationer.

Gå till MinIT för att verifiera ditt ORCID – det tar bara 2 minuter

Min profil – MinIT (minit.liu.se)

Skrivet av Lena Strömbäck, Forskningskoordinator

Mer om öppen vetenskap

Open Access Week – Linköpings universitetsbibliotek, program 2023