DIY forskningskommunikation: Skyltfönster och punktinsatser

Det är en sak att skriva forskning, en annan sak att den blir läst. Den dåliga nyheten är att även om du publicerat dig i en välkänd tidskrift finns risken att ingen citerar artikeln. Den goda nyheten är att du kan göra mycket själv för att få din forskning läst.

Nedan föreslår jag en sorts DIY forskningskommunikation som utgår från att din forskning förtjänar både skyltfönster och punktinsatser.

Skyltfönster ska inte vara dammiga

Skyltfönster är ställen där din forskning syns. Då och då går du in i ditt skyltfönster och uppdaterar det. Två skyltfönster som du får på köpet som LiU-forskare är LiUs hemsida och DiVA. Var rädd om dem! Hemsidan hjälper att synliggöra din forskning åt den målgrupp som den är skriven för. Ta din kommunikatör till hjälp att göra den bra, och se till att inte glömma den engelska översättningen.

DiVA är underskattat som skyltfönster. DiVA är LiUs institutionella repositorium som samlar information om LiU-forskares publikationer. I DiVA finns uppgifter (sk metadata) om publikationer  som sökmotorer behöver för att återfinna den, och dessa metadata gör alltså att information om publikationen kan spridas över nätet. På biblioteket samlar vi in information om publikationer där det låter sig göras (dvs främst från WebOfScience). En del publikationer läggs alltså in automatiskt in i DiVA, men kontrollera då och då att alla publikationer finns med!

En extra bonus med DiVA är att du kan välja vilka typer av publikationer som du vill ha i skyltfönstret. Botanisera gärna litegrann bland de olika typerna av publikationer du kan registrera i DiVA: kanske har du lite forskningsdata (i samband med publikation) eller patent du vill lägga upp i ditt skyltfönster?

Utöver LiU-hemsidan och DiVA kan du välja ett par skyltfönster till. Innan du drar igång, tänk på att skyltfönster måste hållas uppdaterade! Ett dammigt skyltfönster är inget bra sätt att ta hand om sin forskning. Några skyltfönster vill jag särskilt framhålla. På ORCID och Google Scholar profile kan du lägga upp dina publikationslistor. Här hittar du lite tips på hur du smidigt kan få ut informationen från DiVA. Professionella nätverk för forskare (ResearchGate, Academia, Mendeley) håller på att bli generella. Innan du lägger tid på att ställa i ordning de professionella skyltfönstren kan du tänka på om dina kollegor finns där – då blir det mycket mer relevant för dig att synas just där.

Punktinsatser: äntligen accept!

Skyltfönstren finns där ständigt. Punktinsatserna gör du när det händer något du vill förmedla, som exempelvis en publicering eller nya forskningsmedel. Den version av ditt manus  när du har arbetat in alla kommentarer från peer reviewers, men innan förlaget gjort sin layout (den versionen kallas ofta författarversion eller postprint) är viktig att spara – den kommer vi att kunna hjälpa dig att lägga upp i fulltext i DiVA så småningom. Men redan när du fått accept kan du skicka in den till din forskningskommunikatör! Hen kommer då att kunna se om det är något de kan hjälpa dig att sprida information om i sina kanaler.

När din publikation är publicerad se då till att:

  1. uppdatera dina skyltfönster!
  2. Använd dina kanaler för att berätta att din artikel är tillgänglig! Det är mycket individuellt vilka  kanaler du har och vill använda. Några vanliga och effektiva kanaler är Twitter (ta gärna kontakt med oss forskningsstod@bibl.liu.se så hjälper vi dig att komma igång), FaceBook (se till att göra inlägget publikt) och LinkedIn. Har du blogg eller hemsida är det utmärkta kanaler. Glöm inte dina forskarkontakter! Kanske är de intresserade av din publikation?
  3. Överväg att redigera relevant artikel på Wikipedia och gör en referens till din publikation.

 

Vi kommer gärna ut och talar om hur du kan tänka för att göra forskningen tillgänglig och anträffbar för de som kan vara intresserad av den!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Vad kostar det att publicera Open Access?

Information till LiU-forskare som har för avsikt att söka forskningsmedel från Riksbankens jubileumsfond.

Riksbankens jubileumsfond efterfrågar uppgifter om kostnader för att sprida forskningsresultat, inklusive uppgifter om kostnaden för open access-publicering. Det är flera faktorer att ta hänsyn till när man gör en sådan uppskattning och så här tänker vi på biblioteket.

Uppskatta hur många artiklar som är rimligt att ni publicerar per år. Hur mycket kostnaden blir per artikel beror sedan på var och hur man väljer att publicera sig.

Om man publicerar sig i någon av de tidskrifter som ingår i de ”read and publish”-avtal som biblioteket har med vissa förlag, så blir det ingen kostnad för forskaren för OA-publicering. I dag har biblioteket avtal med såväl Elsevier, Wiley, Taylor & Francis, Sage och Springer. Läs mer om vilka förlag som biblioteket har avtal med, och vilka tidskrifter som ingår för respektive förlag här: https://liu.se/artikel/rabatt-publiceringsavgift.

Om man istället väljer att publicera sig i en tidskrift som inte ingår i något av bibliotekets avtal varierar kostnaden för OA-publicering ganska mycket. Vi rekommenderar att man räknar med en genomsnittlig kostnad på minst 25000 kronor per artikel, men notera att priserna kan variera kraftigt mellan olika tidskrifter. Vet man vilka tidskrifter som man brukar eller vill publicera sig i kan man titta på kostnaden för de tidskrifterna, exempelvis genom tidskriftens hemsida eller på DOAJ.

 

Skrivet av Anneli Gottfridsson, bibliotekarie, Avdelningen för medieförsörjning

Openly accessible Nobel laureates

** denna blogpost finns även på svenska **

Have you read anything by this year’s Nobel laureates? If you have not read Olga Tokarczuk or Peter Handke, you’re in good company. The good news is that – if you want – you can read other Nobel laureates today. Free of charge!

 

We have looked at two of this year’s Nobel laureates, one in medicine (William Kaelin) and one in economics (Abhijit Banerjee) and examined accessibility to their publications.

Most publications by Kaelin and Banerjee can be accessed immediately, for free, since they are available open access. At the library we often and gladly tell about open access – OA – and its importance in making research reachable to everyone.

We based the analysis on the publication lists the researchers themselves have posted at Harvard (William Kaelin) and MIT (Abhijit Banerjee) respectively. We examined which and how many publications we could access without using a library login. We installed a free plug-in – UnPaywall – which marks with a green padlock if an open access version of the article is available. (Clicking on the padlock takes you to the open access version of the publication!)

 

What did we find?

Nobel laureates do not necessarily have long publication lists, judging by these two. Kaelin has on average published 5 articles per year, Banerjee on average 3.2. Quantity is not necessarily quality!

The vast majority of their publications can be accessed without using library subscriptions. 81% of Kaelin’s publications can be accessed, 100% of Banerjee’s. These are exceptionally high numbers. By comparison, LiU is the best in Sweden in parallel publishing with 54.3 percent. However, we only looked at two Nobel laureates: maybe it is a coincidence that the proportion of OA is so high?

Not all OA is equal. Both researchers had created links to the publications from the publication lists. Most of Kaelin’s links went to PubMed and on to OA versions via the UnPaywall-green padlock. Banerjee’s links went directly to the publication, and in many cases to rough OA: the publications we accessed were copied from books, obviously downloaded via library subscriptions etc and there were no cover pages indicating publication venue. Maybe Banerjee acted in violation of the contracts he signed with the publishers?

What does your publication list in DiVA look like? At LiUB, we check if and when you can post your publications on DiVA without breaking your contracts with the publishers. If you have uploaded a full text in DiVA, we include a cover page stating where the text was originally published.

Admittedly, we have only looked at two Nobel laureates, but still: do as the Nobel laureates: publish with quality and with open access!

 

Written by Johanna Nählinder, co-ordinator of research support, LiUB.

 

How did we do it?

We chose the Nobel Prize in Physiology or Medicine and The Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, believing these prizes have candidates from disciplines with different publication patterns. We took the first laureate (alphabetical order) and googled the name + “publication list” and ended up on the publication lists at their respective HEI. The lists were copied down into Excel. We followed the links of the publications in the publication lists and noted which publications received a green padlock in UnPayWall and which had direct links.

 

 

 

Öppet tillgängliga nobelpristagare

 

**This blog post is also available in English**

Har inte du heller läst något av årets nobelpristagare? Om man vill läsa Olga Tokarczuk eller Peter Handke får man nog ge sig till tåls. De goda nyheterna är att du – om du vill – kan läsa andra nobelpristagare redan idag. Helt gratis!

Vi har tittat på två av årets nobelpristagare, en i medicin (William Kaelin) och en i ekonomi  (Abhijit Banerjee) och undersökt hur lätt det är att hitta deras publikationer.

Det allra mesta av Kaelin och Banerjee kan du få tag på redan idag, helt gratis, eftersom det är tllgängligt open access. På biblioteket berättar vi ofta och gärna om öppen tillgång – open access eller OA – och att det är viktigt för att alla ska kunna ta del av forskning.

Vi utgick från de publikationslistor forskarna själva har lagt upp på Harvard  (William Kaelin) respektive MIT (Abhijit Banerjee) . Vi undersökte vilka och hur många publikationer vi kunde få tillgång till – utan att använda oss av biblioteksinlogg. Vi installerade ett gratis plug-in – UnPaywall – som markerar med ett grönt hänglås om det finns en open access-version av publikationen. (Och klickar man på hänglåset kommer man till publikationen – rekommenderas varmt!)

Vad hittade vi?

Nobelpristagare är inte nödvändigtvis storpublicerare. I alla fall att döma av vad de här forskarna tagit upp på sina publikationslistor. Kaelin har i snitt publicerat 5 artiklar per år, Banerjee i snitt 3,2 artiklar per år. Kvantitet är inte nödvändigtvis kvalité!

Det allra, allra mesta går att komma åt även utan tillgång till biblioteksprenumerationer. 81% av Kaelin går att komma åt, 100% av Banerjee. Detta är exceptionellt bra siffror. Som jämförelse kan nämnas att LiU är bäst i Sverige på parallellpublicering med 54,3 procent. Vi tittade ju bara på två nobelpristagare: kanske är det en slump att andelen OA är så hög?

Det är skillnad på OA och OA. I båda fallen hade forskarna skapat länkar till publikationerna. De flesta av Kaelins länkar gick till PubMed. Därifrån hittade vi i de allra flesta fall OA-versioner via gröna hänglåset på UnPaywall. Banerjees länkar gick direkt till publikationen, och i många fall var det ful-OA: publikationerna vi kom åt var kopierade ur böcker, uppenbart nedladdade via biblioteksprenumerationer etc och det fanns inga försättsblad som visade direkt i dokumentet var artikeln var publicerad. Kanske har Banerjee agerat i strid med de kontrakt han skrivit på med förlagen i samband med publikation.

Hur ser din publikationslista i DiVA ut? På LiUB kollar vi om och när du kan lägga upp dina publikationer på DiVA utan att bryta mot dina kontrakt med förlagen. Om du har laddat upp fulltext i DiVA inkluderar vi ett försättsblad där det framgår var texten ursprungligen var publicerad.

Visserligen har vi bara tittat på två nobelpristagare, men ändå: gör som nobelpristagarna: publicera med kvalité och med öppen tillgång!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

 

Hur gjorde vi?

Vi valde nobelpriset i medicin respektive riksbankens pris till Alfred Nobels minne med utgångspunkten att kandidater till dessa pris torde komma från två discipliner med olika publiceringsmönster. Vi tog respektive förstanamn (bokstavsordning). Vi googlade namn samt ”publication list” och hamnade på deras publikationslistor på respektive lärosäte. Listorna kopierades ner i Excel. Eftersom publikationerna var länkade följde vi dem och noterade vilka publikationer som fick ett grönt hänglås i UnPayWall och vilka vi kom direkt till.

Nytt open accessavtal med storförlagen Wiley och SAGE

** This blogpost is also available in English **

 

Vad betyder detta för dig som forskare?

Att du fr.o.m. januari 2020 kan publicera dig open access utan kostnad i Wileys tidskrifter, både ren open access och i hybridtidskrifter.

Att du från fr.o.m. januari 2020 kan publicera dig open acess utan kostnad i SAGEs hybridtidkrifter. Publicerar du dig i en av förlagets rena open accesstidskrifter får du 20% rabatt (du kan än så länge ansöka om resterande belopp från vårt tillfälliga open access-stöd. https://www2.bibl.liu.se/oafond/login.aspx)

Detta är så kallade transformativa avtal som innebär att forskare kan sprida sin forskning öppet, och kan tillmötesgå forskningsfinansiärerna krav om open access. Tranformation består av att tidskrifterna på sikt blir helt öppet tillgängliga, och att kostnaden för avtalen förskjuts från att betala för läsning till att betala för forskarnas publiceringskostnader.

Linköpings Universitetsbibliotek har nu avtal med de största förlagen i världen – Springer, Taylor & Francis,och från årsskiftet Elsevier, Wiley och SAGE – samt ett antal mindre förlag och lärda sällskap. Det innebär att LiU-forskare kan publicera sig öppet tillgängligt i en stor mängd ledande tidskrifter utan någon kostnad. Du finner en fullständig lista över förlagsavtalen här: https://liu.se/artikel/rabatt-publiceringsavgift

 

Skrivet av Tanja Blixt, bibliotekarie avdelningen för medieförsörjning